top of page
Image by Marcos Paulo Prado

Beroendets faser

Beroendets olika faser

Som de flesta andra sjukdomar följer även beroendet ett specifikt mönster, detta oberoende av vilken substans eller process det berör. Faserna är nöje, lindring, upprätthållande och beroende.

De flesta människor erhåller en positiv känsla av alkohol, god mat, sex, träning, spel, shopping. De kan njuta av detta och se det som ett trevligt inslag som höjer livskvalitén. Motivationen är nöje, dvs en trevlig stund/upplevelse, vilket inte innebär någon direkt risk. 

Om vi dock intar eller involverar oss mer än vad som kan anses "normalt" i ovanstående, har vi gått över i ett riskbruk som över tid kan gå över till ett direkt skadligt bruk/beteende. (se från bruk till beroende) Här är den stora skillnaden mellan de som riskerar att insjukna och de som inte gör det. 

En del individer börjar använda mer och involvera sig mer för att det har en avslappnande effekt, Motivationen är inte längre endast nöje, utan att erhålla en känsla av lindring och för en stund få känna sig "bättre" på flera olika sätt.

 

Genom att använda eller involvera sig i processen, lindras negativa känslor och ersätts med andra mer tilltalande känslor. 

Det som händer i denna fas är att individen inte återgår till sitt "normala" sinnelag efter "lindring". Individen hamnar längre och längre ner i negativa känslor och fler konsekvenser böjar bli uppenbara. Individen har nu gått från bruk till riskbruk/skadligt bruk. 

Söker lindring men det slutar med smärta!

En individ kan pendla mellan riskbruk och skadligt bruk under en kortare eller längre period. Men sker ingen radikal förändring går individen in i ett mer kontinuerligt skadligt bruk. 

I denna fas behöver individen använda oftare eller involvera sig i processer mer för att uppnå  en "lindrande" effekt. 

Sker ingen förändring här utan individen fortsätter att använda och involvera sig i processen även om uppenbara konsekvenser nu finns, går individen in i nästa steg, beroende.

 

Nu har individen passerat både fasen nöje och lindring, nu är det mer en fas av upprätthållande, dvs. att göra det som krävs för att undvika en kollaps. 

Den psykiska och fysiska hälsan är nu ordentligt påverkad, individen kan inte längre nå tillbaka till ett tidigare mer fungerande känsloläge, den onda spiralen är ett faktum. 

Fortsätter individen i denna nedåtgående spiral går individen in i den kroniska fasen beroende. I denna fas upplever individen smärta största delen av tiden, och gör allt för att "fly". Individens hjärna är nu "kidnappad" och de kan inte längre sluta, även om de själva vill. 

Det som är av vikt att tillägga är att under hela denna process förändras individens förmåga att kunna stoppa, detta då förmågan att se och göra bättre val också starkt förminskas och till slut är i princip obefintlig.  

Sluta skuldbelägga den som är sjuk!

Vi måste sluta moralisera, skuldbelägga, kontrollera de personen som har sjukdomen och istället börja skapa möjligheter för den som lider.  Genom att kunna se signaler, och i ett tidig skede tillhandahålla hjälp att välja rätt insatser, är avgörande.  

bottom of page